Ordet semla kommer från det latinska namnet för fint vetemjöl, simila |
I dag är det fettisdagen och vi får smälla i oss semlor i långa banor. Nu är det ju så med semlor att de inte är särskilt nyttiga, tror till och med att de är galet onyttiga. Därför känner man ju en slags tacksamhet att någon varit vänlig nog att boka in en dag i almanackan då det faktiskt är tillåtet att trycka i sig, vitt bröd, vispad grädde och massor av mandelmassa.
Att sedan fettisdagen och Internationella kvinnodagen infaller på samma dag, får man helt enkelt se som en gåva från högre makter. Det blir liksom "Idag gör jag som jag vill eftersom jag är kvinna och jag har valt att tillbringa dagen tillsammans med ett gäng semlor"! Ingen kan ju egentligen ha något att säga om det, tycker man.
Har det "alltid" funnits semlor och i sådana fall varför?
*Urkund är en utfärdad skrift, exempelvis ett kungligt brev |
Redan de gamla romarna visste att uppskatta den här bullen fylld med kalorier. De introducerade denna kulinariska uppfinning i Germanien. I tyska urkunder* från medeltiden återfinns ordet "semala".
I gamla Svedala vilade vi lite på hanen när det gällde dessa godbitar. I Gustav Vasas bibel från 1541 kan man läsa om tackoffer i form av "bakade semlokakor blandade med olio".
Men varför finns fettisdagen?
Den kristna fastan började på askonsdagen (25 februari). Fram till påskdagen fick de kristna bara äta klippfisk och vatten. Avsikten var att erinra om Kristus 40 dagars fasta i öknen. På fettisdagen fick man däremot äta av hjärtans lust. Man åt och åt och avslutade med semla.
Men varför måste man äta den just på en speciell tisdag? Tänk om suget infaller på en onsdag, eller ve och fasa, rent av på en fredag, vad gör man då? På 1700-talet uppstod regionala skillnader i ätvanorna. I södra Sverige åts semlorna på fastlagsmåndagen (bullamåndag), medan de i övriga landet åts på fastlagstisdagen (fettisdagsbullar). Norrlänningar särskiljer sig genom att gärna äta semlan som efterrätt till bruna bönor och fläsk (hua!), medan man i övriga landet tar den till kaffet.
Hetvägg - vad är det?
Under 1700-talet åt man semlan med varm mjölk - så kallad "hetvägg". Det var en försvenskning av tyskans heisse Wecken (varma kilar). Semlorna hade då en killiknande form, för att få bättre rum på botten av en kastrull, där de mandelfyllda bakverken före servering kokades i mjölk. Under 1800-talet började man äta dem utan föregående kokning, men med mjölk, socker och kanel. Det var först vid sekelskiftet som den moderna semlan med vispgrädde under locket lanserades av yrkesbagare och konditorer.
Adolf Fredrik |
Faktum är att kung Adolf Fredrik, Gustav III:s pappa, dog delvis på grund av en överdos av semlor (eller hetvägg). I Bulletinen från den 12 februari 1771 står det: "Hans Maj:ts dödsfall har skett av indigestion av hetvägg, surkål, kött med rofvor, hummer, kaviar och champagnevin".
Ja, man får förmoda att han i alla fall dog mätt och belåten!
Nää, så här på Internationella kvinno- och semeldagen borde jag ha varit i Alingsås. Den 13 februari 1996 var där en bagare som bakade en enorm semla till stadens Bullfest. Semlan var 113 cm i diameter och vägde ca 60 kg, med grädde och mandelmassa 134 kg.
Nja, kanske inte ändå.... känner jag mig rätt hade nog Alingsås blivit det sista jag såg. Jag hade troligen gått samma öde till mötes som käre Adolf Fredrik, för semlor (och champagne) är svåra att motstå.
Källor:
Aftonbladet
DN
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar