Men så i morse när jag satt lite halvtrött på pendeltåget tillsammans med andra halvtrötta (och en del grymt trötta) medresenärer, föll min blick på en liten text i Metro. "Halva priset på Lotto Onsdagar. Vinstpotten på onsdag är 102 miljoner kronor". 102 miljoner kronor, inte Pesetas och definitivt inte Lire utan svenska kronor. Det är så galet mycket pengar!!! Trots bankernas blygsamma ränta på inlåning så klarar man sig bättre än bra på avkastningen på 102 miljoner kronor. Man behöver inte ens använda en krona av de 102 miljonerna, man kan bara leva på räntan resten av livet.
Någonstans mellan Södra Station och Centralen bestämde jag mig. Idag onsdag, ska jag fixa en 10-veckors Lottorad så att jag i alla fall rent hypotetiskt har en chans att kamma hem miljonerna.
Senare under förmiddagen fick jag mig berättat en historia om en man som plötsligt blivit svårt sjuk. Han står i kö för operation, en operation som han har 50 procent chans att överleva. Om de 50 procenten är på hans sida och han överlever operationen, kan han se "fram emot" att leva i ytterligare två år. Jag fick upprepa det för mig själv ett par gånger innan det sjönk in ordentligt. Först bara 50 procents chans till överlevnad och vinner han det är vinsten ytterligare två år... 24 månader.... drygt 700 dagar. Tror inte man bryr sig om någon 10-veckors Lottorad med ett sådant faktum vilande över sig.
Senare under eftermiddagen kom en kollegas barn och hälsade på. En liten parvel i gympaskor och Levisjeans som var extra generöst tilltagna baktill så att blöjan fick plats. Ljust hår som stod precis rakt upp och så två ordentliga smilgropar i varje kind. Han tultade om kring glädjetjutande med en miniräknare i handen samtidigt som mamman vänligt försökte förmana pojken att ta det lite lungt. När hon "spände" blicken i honom fanns där inte en tillstymmelse till förmaningar, istället förmedlade hennes blick helt uppenbart att hon faktiskt var en lycklig vinnare, hon hade vunnit högsta vinsten.
Jag summerade den här onsdagen och kunde ganska snabbt konstatera att det blir ingen 10-veckors Lottorad idag heller. Det blir ingen hypotetisk chans till 102 miljoner, jag behöver dem inte. Jag är redan en vinnare av högsta vinsten och det inte mindre är fyra gånger!
Första gången jag vann högsta vinsten var priset en liten rågblond kille med uppåtnäsa. En högvinst som var som ett yrväder, en vinst som var överallt och ingenstans. En kille som oroade sin omgivning genom att bara säga två ord under sina första två år, "sissar" (fiskar) och "toa biar" (stora bilar). En högvinst som senare plockade shortsfickorna så fulla av "vackra" gråstenar att shortsen blev för tunga och gled av den späda pojkkroppen mitt framför dagis sötaste tjej.
Idag är han inte lika "späd" men fortfarande en av fyra högvinster.
Min andra högvinst kom några år senare. En vinst med stora runda ögon och ett hår som en ängel. En liten tjej som tidigt lärde sig prata oavbrutet och som vid tre års ålder sjöng men klockren stämma "Jag vet en dejlig rosa". En vinst som fått sin mors hjärta att nästan stanna av skräck genom att under sängen gömma gamla plastbyttor där vårtiga paddor i hemlighet framlevde sina liv. En högvinst som fått sin mors hjärta att nästa stanna av hysterisk skratt när hon i Stockholms alla klädbutiker varit och frågat om de har en burka till försäljning fast jag sagt att hon skulle fråga efter en bolero.
En ängel var hon då och en ängel är hon idag.
Sedan följde några år, tio stycken för att vara exakt, då högvinsterna lös med sin frånvaro. Men så plötsligt slog turen till igen och högvinst nummer tre var ett faktum. Den här gången var vinsten en liten kille med en blick djup som en brunn. En vinst som redan tidigt lärde sin mor att se på livet med andra ögon. En kille som sa "doscht" när han ville ha en smörgås och "bippa" när han ville se på TV.
En högvinst som tidigt visade en stor berättarkonst genom att producera den ena hårresande novellen efter den andra. En kille som idag slår sin mamma med hästlängder när det gäller webben, trots att hon har ett yrke som borde visa motsatsen. En vinst som tycker att hans mor är rätt "töntig" men rätt bra att ha ändå.
Vid det här laget var jag så förmögen att jag inte trodde mig ha plats för mer. Men så vill livet något annat och högvinst nummer fyra kallade på uppmärksamhet. En liten tjej med sneda ögon och lika talför som vinst nummer två. Vid nio månaders ålder beställer hon en Coca-cola på kvarterets fik. En högvinst som vid fem års ålder på egen hand lärt sig läsa och skriva. En tjej som idag har ett ordförråd som en 20-åring, är galet duktig på geografi och engelska och som skapar den ena fantastiska bilden efter den andra.
Jag har inte ett hot hängande över mig att jag i bästa fall har 24 månader på mig att bli "färdig" med livet. Jag har vunnit högvinsten fyra gånger. Det slår mig plötsligt att en vinst på 102 miljoner kronor inte har något värde, jag behöver dem inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar