En rejäl jorddragning och förkylningen är ett minne blott

I de yngre tonåren tillskrev jag min person en större betydelse än den hade. Trodde mig var speciell på något sätt. Man kunde inte ha på sig vissa kläder, för då skulle alla se det och tala om för en hur galet "ute" man var. Ett eventuellt äldre syskon, eller ve och fasa, en förälder, fick inte tala för högt om man åkte buss eller tunnelbana. Med 100 procents säkerhet skulle då någon lägga märke till en i en ytterst pinsam situation (hur pinsamma var inte föräldrar på en skala när man just fyllt 14?) Summa summarum, som tonåring var man livrädd för att synas i sammanhang man själv inte valt, man hade något twistad idé om att det man själv gjorde eller uttryckte på något sätt, var av allmänt intresse.

Ja, ja, mycket vatten har runnit under broarna sedan dess och numera vet man att man är allt annat än speciell. Nu skulle det faktiskt vara lite småtrevligt om någon över huvudtaget la märke till ens person, särskilt när man är riktigt förkyld och allmäntillståndet kan jämföras med det hos en nyfödd gnu. Men man är rätt beige, för att inte säga smådum, om man så här i februari tror att man är speciell bara för att man åkt på en rejäl förkylning. Läste att Sjukvårdsrådgivningens förkylningsartikel som fanns att läsa på deras hemsida i januari, hittills i år haft 13 753 besök, vilket är 56 procent fler än samma period förra året. Antalet sökningar efter ordet ”förkylning” de senaste månaderna är det högsta sedan mätningarna började år 2004.

Japp, det var ju det jag sa! Man är inte speciell bara för att man för tillfället enbart kan andas med öppen mun. 56 procent fler besök på Sjukvårdsrådgivningens hemsida bekräftar bara en redan väl etablerad sanning... man är liksom nobody.

Det enda positiva med den här förkylningen är den sexiga rösten man fått, lite hes, skrovlig och lagom sensuell. Tror det är första gången någonsin som sambon uppmuntrat mig prata fast han tittar på någon extra, superviktig sport. Men det där går jag inte på, ska ni veta. Om det bara är den nya sensuella rösten som väcker intresse, istället för en stark oro över att jag faktiskt är FÖRKYLD, då ska här botas snuva, halsont och öronvärk så att det står härliga till. En kvinna reder sig alltid!

Läste att någon kvinnlig professor i USA just tilldelats pris efter att under flera år studerat och funderat om och om igen över hur man kan underlätta andningen när man är täppt i näsan. Hör och häpna, denna (säkert överbetalda) professor har nu kommit fram till slutsatsen att om man bullar upp med många kuddar i sängen och liksom halvsitter i sängen, ja då blir det lättare att andas. Oh my God, vad de kan dessa amerikanare! Vem hade kunnat ana ett sådant studieresultat?! Amazing!!

Nä, sådana dumheter orkar jag inte med. Hon hade bara kunnat slå mig en signal, eller varför inte googlat på "huskurer vid förkylning på 1600-talet" så hade det här med att halvsitta i sängen besparat henne massor av forskningstid, tid som hon istället kunnat ägnat åt något bättre.

Nä, här gäller det att hitta nya, eller kanske nygamla, huskurer. Beprövade metoder som för länge sedan fallit i glömska.

Här några exempel:

Nattskatta
Renande, narkotisk, medel mot hudåkommor, feber, smärta och svulster. Observera! Giftig!!
Växtens egenskap: Har kraft att öppna upp för stark, sexuell kärlek.
Användningsområde: Häll bladpulver i en ask och ha den nära dig.
Observera: Får inte ätas eller drickas! Giftig!

Någon större omfattning av svulster har jag nu inte men dock feber och smärta. Och växtens egenskaper skulle nog tilltala sambon.

Rödmalva
För baddning av svullna ögon samt behandling av luftvägsbesvär och inflammationer.
Växtens egenskap: Gör kvinnor mer feminina, mjukar upp din karaktär. Får män att värdesätta små glädjeämnen och skönheten i livet.
Användningsområde: Använd extrakt i badvattnet.

En lätt svullnad av ögonen kan jag skönja. Luftvägsbesvär? Jajamensan! Får man dessutom en glad gubbe på köpet, ja då är det bara att köra!

Vinruta
Medel mot hjärtklappning i övergångsåldern. Observera! Överdosering ger lättare förgiftning!
Växtens egenskap: Ångerns ört. Hjälper människor att erkänna misstag - såväl egnas som andras!
Användingsområde: Häng den torkade örten i taket eller på någon annan obemärkt plats.

Ja, nu vad det ju förkyld jag var, kanske inte helt klockren. Men å andra sidan, som 50+ kan det nog vara bra med en gömd knippe någonstans.

Men nu råder det vinter och snötäcket ligger tung. Inte helt lätt att hitta en Nattskatta eller för den delen en Vinruta. Nej, här krävs något annat. Smöjning eller jorddragning kan kanske vara något.

Jorddragning eller smöjning är en mycket gammal metod inom folkmedicinen. Det hela går ut på att jag ska få någon i familjen att dra mig genom ett trångt hål i någon form, till exempel under en trädrot eller ett hål i jorden. Nej, vänta lite nu, vadå "dras under en trädrot"? Ser framför mig hur jag med jord i munnen och håret på ända skulle vara aningen "irriterad" på min omgivning när jag kommit upp på andra sidan. Känns kanske inte som ett första val att vara förkyld OCH förbannad.

Men så läser jag vidare att hålet man ska dras igenom inte nödvändigtvis behöver vara en trädrot. Varför krångla till det? Det går precis lika bra att bli dragen genom ett fönster, en garnhärva med nio trådar eller ett par uppställda lokor. Och har man på tomten ett så kallad vårdbundet träd (träd med hål genom stammen), ja då är det bara att gratulera.

Men det skiter sig ändå. Jorddragningen är nämligen förknippad med en mängd förhållningsregler, till exempel att den ska utföras under absolut tystnad (en omöjlighet om det är jag som ska dras igenom) och det måste ske på en torsdagskväll när månen är i nedan.

Att det ska vara så svårt att bli av med lite snor!! Jag menar, det är ju ändå 2013 och i USA har en professor ägnat år av studier i täppta näsor även om forskningsresultatet får ses som aningen mediokert.

Men så plötsligt hittar jag den - Husmoderns hemkurer och goda råd, en bok skriven av Kerstin Wänström 1927. Redan inledningen får mig att bli på gott humör:

Denna bok är skriven i förhoppning att kunna vara husmödrarna till nytta i en del områden som ej direkt beröra hushållet men ändå stå i samband med hemmet.

Förkylning

Att skydda sig mot förkylning går ej genom att vara överdrivet rädd om sig utan genom förståndig härdning och ett hygieniskt levnadssätt.

Alla, och i synnerhet de som äro ömtåliga för kyla, böra vid vinterns början försöka härda sig. Därigenom kan deras ömtålighet i betydlig mån om ej fullständigt övervinnas. Daglig och grundlig vädring av bostaden, daglig motion i fria luften, dagliga bad eller heltvättningar i förening med sund och närande föda, tillräcklig sömn och regelbunden tarmverksamhet äro förträffliga medel att stärka kroppen och stålsätta den mot temperaturväxlingar.

Har man redan blivit förkyld, är sprit med svarta vinbär ett utmärkt medel. Då bären äro mogna, plockas de på buteljer, som sedan fyllas med sprit eller brännvin. Ett vinglas tages därav när man känner sig förkyld.

Några buteljer kan jag nog rota fram och säkert innehåller några av dem sprit eller brännvin. Men vinbären, vinbären.... var ska jag i februari få tag i mogna vinbär? Och ett helt vinglas med vinbärsbrännvin, kan det verkligen stämma? Kanske blir man av med förkylningen men slutar istället utslagen på någon soffa, full som en alika. Njaäää, kanske ändå inte något att testa.

Jag ger upp! Det får bli en Alvedon istället. Så sneglar jag lite åt tulpanerna som står så vackert i sin vas på köksbordet. Tulpaner ja, om man skulle prova att bita av kronan på en av tulpanerna? Växt som växt liksom. Ja menar, hur farligt kan det vara? Någon före mig har ju testat vad växtriket kan stå till tjänst med. I någons huvud för länge sedan dök uppenbarligen tanken upp: "Men se där, en Vinruta tror jag visst att det är! Låt oss smaka och se om den kan bota en gammal kvinna, så sur och tvär!"

Länkar:
Örter, recept och verktyg
Folkmedicin

Jag är mest blå med det gröna strax efter

Kanhända andas rubriken ett politiskt tillkännagivande, men nej, så är inte fallet. För dig som hoppats läsa superlativer om Fredrik Reinfeldt och samla på goda vitsord om Gustav Fridolin och Åsa Romson, kan sluta läsa nu för att slippa bli besviken. Jag har inte på något sätt för avsikt att slänga mig in i den politiska debatten.

Nej, färgerna blått och grönt avser min personlighet (i alla fall på arbetet) och för att förvirra er ytterligare kan jag berätta att det dessutom i min person finns en hel del rött och gult. Ja, nu fattar ni ingenting men låt mig trösta er med att det gjorde inte jag heller när jag fick färgerna utskrivna och viktade sinsemellan. Men låt mig ta det från början.

För nästan 20 år sedan skulle jag och några kollegor "personlighetsutredas" i den managementutbildning vi ont anande blivit anmälda till. Under en hel vecka i Borlänges skogar, bar vi på tunga ryggsäckar packade med sten. Ja sten!! Det var skittungt och för er som känner mig och vet att jag skulle kunna beskrivas som något av en "känslomänniska och strukturfascist" ifrågasatte jag högljutt varför vi utsattes för detta då jag inte ansåg att vi inte i förväg fått veta varför vi skulle plågas på det här sättet och vad det hela skulle vara bra för. Jag lugnade mig dock när jag fått förklarat för mig att vi skulle vandra med den tunga bördan på ryggen och varje gång vi kommit till insikt om något rörande vår person, fick vi ta ut en av stenarna ur ryggsäcken och på så sätt känna hur saker och ting lättade.

Ok då, men jag tyckte nog det var rätt flummigt med åtta kvinnliga skogsmullar i högklackat (just precis, fel skor för att ingen berättat i förväg att vi skulle skogsvandra). Veckan avslutades med ett gigantiskt test där man skulle svara på uppskattningsvis över 100 frågor. Dessa frågor skulle på något egendomligt sätt bilda siffran 11 och den skulle sedan fördelas i X antal "förnuft" och "känsla". Trots min svaga matematiska förmåga, kunde till och med jag begripa att man inte kunde ha en full balans mellan "förnuft" och "känsla", något skulle väga över lite grand. Eftersom jag under skogsvandringen ganska högljutt deklarerat mitt missnöje, höll jag tand för tunga och visade inte min irritation över att det från början var klart att man inte skulle kunna ha balans mellan dessa två delar. Jag gillar balans. Men när sedan resultatet kom och ledaren för testet leende berättade inför gruppen att en av deltagarna fått ett resultat som var helt unikt, ja då började mitt hjärta fladdra lite nervöst. Han behövde egentligen inte berätta vem av oss som stod för resultatet han under sina 30 år i branschen aldrig tidigare sett, jag liksom bara visste att det var jag. Resultat: 10 känsla och 1 förnuft. Ja jag sa ju att jag var en känslomänniska!

Sedan alla deltagare fått ta del av det faktum att jag sällan, för att inte säga aldrig, låter en tanke gå det där extra varvet från magen förbi hjärnan innan jag spottar det ur mig, bestämde jag mig för att aldrig mer göra ett liknande test. Istället bestämde jag mig för att jobba på att öka på antalet förnuft. Skam den som ger sig!

I veckan stod jag dock inför det iskalla faktum att jag återigen tillsammans med en massa balanserade människor, skulle genomgå ett liknande test, dock inte vad gäller antal förnuft och känsla. På nytt fick jag gradera en massa påståenden på en skala mellan 1 - 4 där siffran fyra sattes vid det påstående som jag upplever stämmer bäst med min person. Testet skulle visa balansen mellan rött, grönt, blått och gult. Usch och fy! Med Borlängeskogen i förvånansvärt färskt minne anade jag det värsta. Sedan försökte jag använda det där enda lilla förnuftet jag tydligen blivit begåvad med och resonerade med mig själv att det flutit en hel del vatten under broarna sedan sist. Kanske skulle jag nu få bekräftat att jag lyckats med arbetet att öka antalet "förnuft-poäng"?

Nu skulle vi alla få spegla oss trots att vi väl känner till hur vi ser ut. Men kan det vara så att andra ser på oss med andra ögon? Hur ser andra på vår spegelbild?

Färgernas övergripande innebörd:

Röd = Relationsbyggare, serviceinriktad. Detta är "Lagspelaren"
Gul = Innovatör, entusiastisk. Detta är "Inspiratören"
Grön = Problemlösare, drivande. Detta är "Konsulten".
Blå = Teoretisk, strukturerad. Detta är "Experten".

Nästan omedelbart kunde jag pusta ut då ledaren för testet talade om att alla människor har något av alla färger. När han sedan fortsatte med att inget resultat är fel, alla är rätt, ja då bad jag tyst Borlängeskogen fara dit den hör hemma. Här skulle alltså inte mitt resultat väcka förvåning, alla skulle vara "rätt", oavsett balansen mellan färgerna.





Färgernas kännetecken:

-Grundlig och professionell
-God lyssnare med stor empatisk förmåga
-Gillar struktur, planering och kontinuitet
-Stor servicekänsla
-Lugn och eftertänksam
-Tålmodig och pålitlig


Mår bra av:
Ordning - Gott om tid - Trygghet

Mår sämre av:
Snabba förändringar - Oavslutade arbetsuppgifter - Att inte bli lyssnad på

Sidor att utveckla om man är riktigt mycket röd:
-Ta mer plats
-Säg ifrån när du behöver tid att tänka efter/reflektera
-Ta inte på dig andras problem
-Fokusera på lösningar och inte fastna i problem

-Logisk, systematisk och metodisk
-Fattar beslut som bygger på fakta
-Gillar tydliga regler och riktlinjer
-Öga för detaljer
-Formell, exakt och seriös
                     -Är ofta specialist

Mår bra av:
Regler - Klara förutsättningar och beprövade metoder - Konfliktfri arbetsmiljö

Mår sämre av:
Känslomässiga konflikter - Pressade situationer - Ospecificerade arbetsuppgifter

Sidor att utveckla om man är riktigt mycket blå:
-Acceptera olikheter
-Dela med dig av vad du tycker
-Träna på att utföra arbetet tillräckligt bra – inte perfekt
-Delta i gruppens samspel

-Målinriktad och handlingskraftig
-Fattar gärna snabba beslut på egen hand
-Rak och direkt i kommunikationen
-Kan uppfattas dominant
-Analytisk förmåga
-Gillar att skapa resultat

Mår bra av:
Utmaningar - Åstadkomma resultat - Att fatta egna och snabba beslut

Mår sämre av:
Inaktivitet - Ta order av andra -Misslyckas med att nå målet

Sidor att utveckla om man är riktigt mycket grön:
-Tålamod
-Ställ frågor istället för att påstå saker
-Var uppmärksam på andras sätt att kommunicera
-Förklara hur du tänker

-Inspirerande, brinner för jobbet/uppdraget
-Flexibel, nyfiken, lösningsorienterad
-Ger och vill gärna ha positiv energi
-Bra på att se andra och ge feedback, men har också ett bekräftelsebehov
-Lätt att fatta beslut som bygger på intuition eller magkänsla
-En energimänniska som älskar möjligheter

Mår bra av:
Erkännande - Få uttrycka sig - Delaktighet

Mår sämre av:
Att uppleva sig som personligt utnyttjad – Rutiner - Detaljrika arbetsuppgifter

Sidor att utveckla om man är riktigt mycket gul:
-Låta andra tala till punkt - även när du får en briljant idé
-Bli mer uppmärksam på detaljer
-Bli mer organiserad
-Skapa utrymme för eftertanke/reflektion


Ja så kom då avgörandets minut, vem är jag? Röd och gul som tiden för vandringarna i Borlängeskogarna? Eller har något ändrats sedan sist, har jag lyckats jobba mig till lite mer förnuft?

Resultat:

Röd = 44 (Lite av känslomänniskan finns kvar trots allt)
Gul = 44 (Högt tempo och entusiastisk kan nog stämma)
Grön = 52 (Målfokuserad, aningen dominant, en "doer", thats me)
Blå = 60 (Hoppsan! Här hittar vi det högsta resultatet. Strukturerad, effektiv och noggrann. Man tackar!)

Ett betydligt trevligare test om ni frågar mig. Det ryms en hel del förnuft i både de gröna och blåa fälten. Sedan är det ju oavgjort mellan gult och rött. Hm... kanske har man vuxit upp trots allt?